Har länge funderat på att skaffa mig en blogg till minne efter min far som lämnade oss november 2002 i cancer... Jag har aldrig kommit längra än att fundera men nu ska jag försöka komma igång med min blogg...

Min blogg kommer inte bara att handla om minnet efter min far men det kommer nog att vara en stor del. Det kan nog vara en stor hjälp i min sorg. Många har sagt till mig att det blir lättare för varje år som går, till viss del så kan jag hålla med men det är nog lite upp till var och en. Det tog mig mycket lång tid innan jag över huvud taget vill inse att han var borta och inte kommer tillbaka.

Jag fick tyvärr gå den hårda vägen för att värkligheten skulle hinna i kapp mig. För mig var den hårda vägen att jag gick i väggen hösten 2006... Det var en period som för mig var ett rent helvete... Har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Men idag är jag glad att det hände, för jag kan med handen på hjärtat säga att hade det inte hänt så hade jag inte suttit här idag och mina älskade barn hade inte haft sin mamma...

Jag kommer att skriva mer om detta ett tag fram över, jag gör det för att jag ska få insikt i hur jag haft det och hur jag lever och mår idag...

Tack för denna gången och på återseende

Kram Åsa