Kära pappa
Mitt hjärta gråter, saknar dig så... Det värker i mitt hjärta och min
själ. Det sägs att tiden läker alla sår men jag vet inte om jag vill hålla
med om det. Det har gått mer än 6år och än fäller jag tårar. Jag vill
ju inget annat än att ha dig tillbaka.

Kan jag inte bara få en dag till med dig, få känna din trygga famn och
höra dig säga att allt kommer att ordna sig...

Smärtan bränner och ärren vill inte läka... med tiden kanske saker och
ting blir lättare men i nu läget känns det inte så. Att höra lilla Julia
säga att hon saknar sin morfar, det gör så ont... Hon har ju inget
minne av dig, kanske därför hon saknar dig. Hon hör oss prata om
dig men hon vet ju inte vem du är mer än det hon hör från oss och
det hon ser på bilder...

Det känns så fruktansvärt orättvist, du hade ju många år kvar att leva
med oss... Jag vill inget anntat än att få känna din trygga famn och höra
din röst igen...

Älskade pappa, du kommer alltid att finnas med mig i mitt
hjärta och min själ...

Älskade pappa saknar dig så...