Jaha... då är det fredag idag och det är ju alltid skönt, speciellt när man är ledig:)

Ska iväg och handla lite och sedan ska jag ge mig på att ränsa ut våran klädkammare, suck. Även där finns en hel del som ska sorteras ut och slängas och lite kläder som man kan skänka till dom behövande... Bättre det så att dom kommer till lite nytta:). Annars ska vi ha en lugn och stillsam hemma kväll.

I morgon ska jag, Lina och Elinor hem till Linda och ha en liten tjej kväll... äta och dricka lite gott:) för en gång skull så ska vi ha en lite tid tillsammans, det var ju faktiskt ett litet tag sedan. Vad händer annars i helgen, hm, inte speciellt mycket. Ska ha en lugn och mysig helg, ska liksom börja jobba på måndag igen... men det är snart dax med lite semester, visserligen är det 4månader kvar men det kännas som om det är snart:)

Nej, nu får man väl se till och vara lite kreativ, hihihi. Ni får ha det så gott tills nästa gång...:)

Kramiz till er alla

Här kommer lite mer musiK:) Någon som känner sig gammal eller har roliga minnen, hihihi. Jag har bägge delarna, skratt

Idag blir det bara lite bilder på lilla Harry:) Fåglen som ger oss en massa goa skratt... Det är faktiskt en riktig myspysig liten kille, hihihi.

Ha det gott tills nästa gång*L*

Då är man ledig:) gick av i går morse efter ett ganska så pressat pass... mycket förkykningar och kräkningar, lika trevligt varje gång, hm. Vi har för det första en dam som ligger i slut skedet och det har varit vak på henne dygnet runt den senaste veckan... När vi kom in vår sista natt i tisdags kväll så säger personalen att det är inget vak på våran dam!!! Och jag kan väl säga som så att vi nattoersonal blev ju inte precis glada. Med tanke på att vi hade ytterligare 5-6 boende till som var dåliga med hög feber, hosta och snuviga... Dom skulle vi tämpa 3gånger per natt!!! Och inte bara det, vi hade en boende som även hade spytt på tisdag kväll... Vi är 2 nattpersonal på 24 boende... Vilken ände skulle vi börja i??? Där stod vi med flera dåliga boende och en som ligger i slut skedet!!! Hur skulle vi fixa allt detta på två personal, suck, arga var vi, med all rätt tyckte jag!!

Jag valde att kontakta våran ssk på natten och pratade med henne och som tur va så gav hon oss tillåtelse att ringa in vak till våran dam och det årdnade vi ganska snabbt. Det är tur att det finns tim vikarie som kan komma med kort varsel...

När vår tim vik väl hade kommit så kunde vi börja att springa runt och tempa och kolla alla dom som skulle ha extra tillsyn och ge panodil till dom som behövde och dom som skulle ha det. Och då tänkte vi, vad skönt, nu är denna ruchen över och vi kan ta en kopp kaffe innan vi ska börja med allt annat som skulle göras. Men ack så fel vi hade... suck, vi har en dam på en av våningarna som har problem med sin mage och har haft en längre tid men dom har inte hittat felet på hennes mage, ändå har hon varit inskickad på UMAS men dom hittar heller inget, hm.

Vi går in till henne för att göra en tillsyn och vilken tur att vi gjorde det... det blev nästa utmaning... hela damen flöt runt i avföring, vi visste knappt vilken ände vi skulle börja i... Men det var till att tvätta henne, byta alla sängkläder och göra henne så ren det gick att få henne innan vi kunde ta upp henne och ta in henne i duschen, klockan 01.00 på natten... Bara den priceduren tog 1½ timme!!! Snacka om att vi var slut i kropp och huvud...

Efter detta så tänkte vi, nu måtte det väl ändå bli lugnt resten av natten, snälla, hihihi, tji fick vi... En annan dam på en annan våning, larmade och hade svårt att andas och hade ont i bröstet, det var att ila upp till henne och ta blodtryck och sedan kontakta ssk... Damen fick nitromex och som tur var så hjälpte den, så vi slapp i alla fall att skicka in henne med ambulans. Vid detta laget hade i inte suttit 5minuter på rumpan och trötta och kaffe sugna var vi. Men efter detta fick vi i alla fall sitta 15minuter, vi hann dricka en kopp kaffe var och sedan var det dags för nästa temp runda... suck. Den avklarad och när klockan var 04.00 var det dags att köra igång med byten på dom boende som ska ha det... så när klockan var 06.25 Då fick vi sätta oss på rumpan och ta det lugnt, skriva rapport och invänta personalen som ska komma kl 07.00... 

Snacka om att vi längtade till att få komma hem till våra sängar, skratt... vi gav rapport till var våning, sedan var det vi som sa hejdå och godnatt, hihihi, trodde vi!!! Precis när vi ska gå så kommer chefen, alltid lika trevligt... Då kom jag och min kollega på att det är ju APT- möte idag kl 14.00 Blir så trött, ok, det var bara att åka till Lund och se till att sola sedan var det snabbt hem och försöka vila en stund... men det blev inte heller!!!

Så igår blev det ingen sömn alls, för än man gick och la sig på kvällen vi 21 tiden... snacka om att jag på lånad krafft, hm. Jag la huvudet på huvudkudden sedan kan jag lugnt säga att jag inte minns mer, det tog nog inte ens två sekunder för mig att somna igår kväll... sedan var man uppe igen vid 8.30 i morse. Jag skulle ju iväg med Joy till veterinären och ta nya skrap prover pga Demodexen hon har...

Så 10.45 var jag hos veterinären och dom hittade inte fler parasiter på henne, dom tog 5 hudskrap på henne och hittade inget alls på henne, och lycklig kan jag ju säga att jag blev:) men hon ska tillbaka nästa månad också för att göra ett sista hudskrap, det ska vara nämligen vara två månader på raken som det ska vara fria skrap på sedan är hon färdig behandlad:)... så jag hoppas värkligen att det inte visar något nästa gång...

Nej, nu ska jag ta och köra iväg och hämta lite småglin:) hihihihi... Lina och Tias ska vara här denna helgen, ska se om Lina kanske vill hjälpa mig i morgon och slänga lite saker från klädkammaren:)...

Ha det gott tills nästa gång...

Kramiz till er alla!! 

Idag var jag på möte på Kevins skola... det var skönt att själv få prata lite för det är ju som så att det tär inte bara på Kevin utan det tär på hela familjen när något är skit för barnen...

Läraren fick klart för sig idag att detta är deras sista chans, sedan är det jag som kommer att gå vidare med detta... Nu är det slut med att vara snäll, är trött på det. Jag fattar inte varför det ska vara så svårt för ungdomar att acceptera varandra som man är.

Kevin kom hem från skolan idag och vi pratade om hur dagen hade varit och vad dom hade gjort idag... Han sa att dom flesta i klassen undrade vad jag hade gjort där... och han hade svarat: skit ni i det!!! Hm, kanske inte det bästa svaret men jag förstår att han svarade så... Det hade annars varit en mycket lugn dag. Den lugnaste dagen på länge tyckte han, han sa att det kändes skönt, och det förstår ju jag också att han tycker... Nu ska vi kämpa för att han ska fortsätta känna lika dant varje dag, att han känner att han är lika mycket värd som alla andra människor är...

Han har lovat mig att vi ska pratas vid varje dag ang skolan, hur dagen har varit och sedan har han en kanon lärare som ställer upp för honom till 110%, vilket även det känns underbart...

Nej, får skriva vidare i morgon, har en natt kvar att jobba så man får väl se till och börja göra sig ordning inför färden till jobb*S*... Jag satt och lyssnade på musik på nätet häromdagen... Och jag hittade en låt som jag nog inte har hört på MINST 20år... Jag var inte gammal när jag lyssnade på den men många fina minnen har jag till den*S*

Idag fick jag hem en mycket förbannad son och jag lovar, han var arg som en bålgeting... Vet snart inte vad jag ska göra för att kunna hjälpa honom. Försöker hela tiden finnas för honom och i den mån det går, få honom att prata med mig men jag kan väl säga, det är inte det lättaste...

Det pågår fortfarande saker på hans skola som inte är ok. Att hela tiden bli kallad för en massa glåpord, morot, dampbarn, tomat och rödtopp... det är bara en del av det som han får stå ut med. Jag har vid flera tillfällen pratat med skolan, pratade med rektorn senast idag och även med Kevins lärare... Det som pågår på den andra skolan, där han har språkval, verkar det som om dom äntligen ska ta tag i. Lite sent men denna gången hoppas jag att dom verkligen tar tag i problemen...

Sedan är det bara hur vi ska kunna ta tag i problemen i hans egen skola, då det inte bara är i hans klass som dom håller på med honom... Han börjar vid detta laget visa så stark ilska, så jag vet inte hur länge till han kommer att "bita" ihop. Han är i vanliga fall inte våldsam av sig men så som läget är nu så kan jag inte garantera att han inte en dag ställer sig och smäller till någon... För hans bubbla börjar bli välldigt stor.

Har dock informerat hans lärare om detta idag, det är något jag måste göra, så att dom förhoppningsvis kan hjälpa honom... Jag känner just nu att jag inte når fram till honom och jag vet idags läget inte vad jag ska göra för att hjälpa honom... Jag blir så frustrerad och förbannad över allt detta... Jag skulle så gärna vilja klampa in i klassen och slå näven i bordet och få ungdomarna till att fatta vad det är dom håller på med... Men så fungerar det ju inte.

Ska ha fler samtal med skolan och se vart allt detta leder någon stanns... annars är det jag som får ta i med hård hanskarna... och jag backar inte!!!

Nej, nu är det dags och laga lite mat, ha två nätter kvar att jobba... hörs snart igen

Kramiz till er alla

Känner ni igen dessa låtar?? det är låtar på friends reklamfilmer på tv:n...

En lycklig saga som plötsligt försvinner,
ett hastigt farväl och tårar som rinner,
munnen skrattar och hjärtat gråter
han gick och kommer aldrig åter

Har så mycket som snurrar runt i mitt huvud just nu...

Tänker på min vänn som just nu kämpar för sitt liv, hoppas att han hittar sin livsgnista någon stanns så han orkar kämpa vidare. Utan kämpa glöd så kommer han inte att orka. Han ligger inne på umas just nu pga att han haft ont i sin mage och för att han var utorkat och undernärd... lille vänn, du har hela livet framför dig, du måste kämpa:(... Jag vet att du tycker att allt detta är orättvist och det kan jag hålla med om... Men snälla ge inte upp.

Han kan inte äta själv men jag tror på att han någon stanns kommer att finna sin styrka till att komma tillbaka, kommer tillbaka till sin familj och sina vänner, det bara måste han... Jag kan inte tro något annat, det gör ont i hjärta och själ:(

Hoppas att vi snart åter kan ses och ha trevligt ihop... Som vi haft så många gånger tidigare...

Kramiz så länge...

Jag har läst denna många gånger innan och jag tycker den är så fin... Så när jag såg den igen så ville jag bara lägga upp den på min blogg...