Har så mycket som snurrar runt i mitt huvud just nu...

Tänker på min vänn som just nu kämpar för sitt liv, hoppas att han hittar sin livsgnista någon stanns så han orkar kämpa vidare. Utan kämpa glöd så kommer han inte att orka. Han ligger inne på umas just nu pga att han haft ont i sin mage och för att han var utorkat och undernärd... lille vänn, du har hela livet framför dig, du måste kämpa:(... Jag vet att du tycker att allt detta är orättvist och det kan jag hålla med om... Men snälla ge inte upp.

Han kan inte äta själv men jag tror på att han någon stanns kommer att finna sin styrka till att komma tillbaka, kommer tillbaka till sin familj och sina vänner, det bara måste han... Jag kan inte tro något annat, det gör ont i hjärta och själ:(

Hoppas att vi snart åter kan ses och ha trevligt ihop... Som vi haft så många gånger tidigare...

Kramiz så länge...