Tänkte jag skulle försöka komma igång med mitt bloggande igen... Har ju doch funderingar och tankar som jag bollar med fram och tillbaka. En del av mina tankar är jag inte redo för att dela med mig av än men förhoppningsvis så kommer det också så småning om, allt har sin lilla gång och tid.

Helgen har varit ganska lugn, haft Peter och Tias här i helgen... det har fungarat bra. Det märks visserligen att Tias och Julia är ganks gämngamla, skratt. Man kan sitta i ett annat rum och lyssna på dom och få sig en massa goa skratt. Dom diskuterar fram och tillbaka och ibland kan man undra var dom får sina ideer ifrån, hm... Men så har nog alla varit mer eller mindre när man var små...

Kevin kom i torsdags, lite mallig var han  allt, skratt. När jag satt där och lyssnade på honom så önskade jag att jag åter igen var 13år gammal. Jag frågade honom nämligen om han kom direkt hem efter skolan på fredag... och då svarade han lite malligt:) Nej, jag åker med Louise hem efter skolan, vi har varit ihop i 2månader fredag den 5/3... Två månader tänkte jag, jisses, det var ett tag sedan en annan var där, skratt.

Det var sååå roligt att se hur Kevin faktiskt har utvecklats den senaste tiden, fast saker och ting inte alltid har varit lätt för honom. Det har varit många hårda turer för honom men sedan igengälld så har han inte alltid gjort det lätt för sig själv... men man vet ju av egen erfarenhet att man gör vad man kan för att överleva, det som man tycker är rena helvetet...

Just nu i skrivandets stund, så stack Kevin iväg till sin flickvänn igen... hm. Nu förstår jag hur andra mammor känner när dom säger att dom knappt ser skympten av sina ungar, sedan tycks det ju inte spela någon roll om det är pågar eller töser... Det känns som om dagens ungdomar klipper bitar av navelsträngen tidigare än vad en annan gjorde, det känns som om dom växer upp fortare i dagens samhälle, eller det är bara som man känner för att man inte hinner med tiden längre. För sanningen är ju den att tiden bara springer iväg, hm, det har ju gott snart 3 månader av detta året och nästa månad så fyller Julia 8år, suck och sedan, 2månader senare så fyller Kevin 14år!!!! och Elinor blir19år!!! Hm är det bara jag eller är det sanningen/fakta att man sakta men säker håller på att gå mot åren?? Skratt.

Och attan blir det inte mycket bättre när en 13-åring säger till Kevin att han ska hälsa till svärmor!!! hallå, dom har ju bara varit ihop i två månader och är ju knappt torra bakom öronen, hm... suck.

jag vill bara spola tillbaka tiden till den tiden då man kunde mysa och gosa med ungarna och man visste exakt var man hade dom, skratt...

Nej, nu får det vara nock med bloggande för idag... på återseende.

Kramen tills nästa gång  

Jaha... det var ett attans bra tag sedan jag var här inne och skrev. Det har varit många gånger som jag skulle ha behövt att skriva av mig men det har bara inte blivit av...

Det har snart gått 1½ månad på det nya året och sakta men säkert närmar vi oss våren och sommaren... för bara någon vecka sedan så kändes det som om vi skulle få ha vinter för alltid, brrrrr. Men nu har vi haft några dagar med lite solsken, dock inte mycket värme men bara att se skymten av solen gör att man känner en liten gnista ut av hopp:) om att våren och sommaren närmar sig  
 

Vad har då annars hänt den senaste tiden...hm. Det var ganska mycket käbbel med min såkallade storasyster under en lång period... Hon sårade mamma något så enormt, vilket vi aldrig kommer att kunna förlåta henne för. Hon är idagens läge skylldig mamma lite mer än 90.000kr med allt inräknat, lånet, alla böter, bliförsäkring mm. Det kom dock böter till mamma varje månad!!! och då snackar vi inte om böter på 300kr, utan det var böter på minst 800kr och det var inte en i månaden utan det kunde komma 3-4st i månaden...

Mamma ringde och ringde till henne men aldrig gjorde hon rätt för sig... tillsut hotade mamma henne med att om hon inte lämnar bilen så kommer hon att lämna in en stämnings ansökan på henne. Det tog några dagar men i slutet av november så lämnade hon bilen tillslut...

Jag gav mamma pengarna för bilen, det som var kavr på lånet. Det var bara dom 10.000 som hon ville ha och det fick hon av mig. Så nu har jag bilen i mina ägo och mamma har blivit av med alla bekymmer när det gäller min sk syster.

Det jag inte kan fatta är hur i helvet man är funtad när man kan göra på det sättet mot sin egen mor!!! Jag bara hoppas att jag inte stöter på henne... skulle jag göra det så hoppas jag för hennes egen del att hon springer på andra hållet och att hon kan springa attans fort... För ser jag henne så kommer hon att få det hett om öronen... och skulle mamma se henne, så skulle jag inte vilja vara i hennes kläder, hm.

Nej, hon har bränt alla sina broar när det gäller min familj och även när det gäller mamma. Det har gått ganska långt när ens egen mamma inte vill ha med sina barn att göra...

Jag bara hoppas att allt kommer surt tillbaka

Nu ska jag äta lite godis och titta på tv... sedan är det ju dags att nanna kudden, Ha det gott tills nästa gång. Kramiz så länge

Det har den senaste tiden blivit lite bloggande men det kan bero på att det alltid är fullt upp... hm. Är det inte jobbet så är det hemmet, är det inte det, så är det ungarna, skratt. Alltid ska något ta upp ens tid, hm. Det har inte hänt så där jätte mycket den senaste tiden men känner ändå på något sett, att tiden inte alltid räcker till.

Min före detta svåger har äntligen flyttat ut från min mamma, inte en dag för tidigt, hm. Det är bara synd om min syster son, som ska behöva uppleva det han upplever, det är inte ok för barn, att se sin far supa sig stup full var och varannan dag... Det har gått så långt att han knappt vill vara hemma på helgerna, då det är som värst. Och var befinner sig hans mor, inte fan där hon ska befinna sig, i närheten av honom... Nej, den subban har mage att flytta till Danmark, när hon vet vilka problem pojkens far har... Hur vore det om hon tog reda på fakta innan hon gör det hon tycker är bäst för sig själv!!! Men det är inget ovanligt när det gäller henne, hon själv har alltid gått först, sonen kommer när hon har tid och lust... Det är något jag inte kan förstå alls, är det inte så att ens barn ska komma i första hand!!! Eller är det jag som har missuppfattat det hela??? Rätta mig gärna om jag har fel, hm.

Jag sätter alltid mina barn i första hand, resten får komma sedan. Det spelar ingen roll om det innebär jobb eller gubben eller mig själv... Jag hade kunnat offra mitt eget liv för mina barn!!! Men det enda som min så kallade syster gör, är att ge sonen en massa pengar... precis som om det skulle lösa hans problem, tror dock inte det... Hon gör samma misstag om och om igen, hon ser inte ens att hennes son har tendens till att gå i sin fars fotspår, och märk väl, killen är inte mer än 15år gammal... Han ska ta ansvar för sig själv plus att han ska behöva oroa sig för sin far... Detta är inte ok, en 15åring ska inte behöva uppleva detta!!! När fan ska min så kallade syster vakna till liv och se värkligheten i vit öga???? Tror dock inte att den dagen kommer, men skulle den komma, så har jag en vag känsla av att det kommer att vara för sent... Är jag rädd för:( Hon bryr sig inte om vad som händer i pojkens liv... han klarar inte av skolan som han ska och detta är mycket pga att han inte har något stöd hemmi från, hon har inte varit på möte på skolan på fan vet när och det är knappt hans far har tid till det, hans måste ju jobba!!! Jag lider något så fruktasvärt för denna pojk... Jag bara hoppas att han har mer förstånd än vad hans föräldrar har!!!

För övrigt... Jaha, den 19/10, var på hygienutbildning genom jobbet, inget nytt att lära sig egentligen, gamla vanliga men det var ett måste nu pga svininfluensan, suck. Under tiden som jag var där, så fick jag ett sms från sonen... Min första reaktion var att jag skakade på huvudet, för det var inte första gången som jag fick höra det, skratt... I hans sms stod det: mamma, jag tror att jag har brytit mitt långfinger!!! Ett litet skratt kom det ju inombords i mig, hm. Jag svarade honom med att jag får titta på det när jag kommer hem, upps... När jag kommer hem ca 1timmer senare så möter min son mig i dörren:( Och jag kan ju säga att just då visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, hans långfinger så inte klokt ut, jag lovar!!! Det var nog 2gånger så stort som det ska vara och snett var det, suck...

Niclas kom hem från jobb och klockan 17 ringde jag till jourcentralen och fick en tid 18.45 In kom vi och sedan blev vi skickade till röntgen, sittande där i 1½timme, hm. Sedan blev vi nerskickade igen för att få svar på röntgen bilderna... En lättnad blev det på sätt och vis, inget brutet men läkaren ville att ortopeden skulle titta på det och göra en bedömning om vad som skulle göras... Hemskickade blev vi över natten för att komma tillbaka till morgonen mellan 8.00-8.30, suck, jag lovar, denna pojk gör mig vithårig... skratt.

Väl tillbaka på morgonen och läkaren på ortopeden tittade på röntgenbilderna... dom sa till Kevin att det blir inget gips och ingen operation, snacka om att han blev lättad... Det som hade hänt, var att liddamenten i fingret hade fått stryk och det är något som måste läka ut av sig själv, hm. Det han ska göra är att böja på fingret flera gånger om dagen, fast det gör ont!!! Gör han inte detta så kan han förlora all rörelseförmåga i fingret och det är inget som går att åtgärda på något sett, inte ens med operation!!! Glömmer aldrig den minen Kevin gav upp när läkaren sa till honom att böja på fingret, trodde allvarligt talat att han skulle slå läkaren på käften, skratt. Men han gjorde som han blev tillsagd fast det gjorde ont så in i helskotta...hm. Läkningen på detta kan ta flera månader, upp till 6månader om det vill sig illa... suck. Sedan efter 1år, så ska vi tillbaka för utvärdering hos läkaren och den ska sedan skickas till försäkringsbolaget...hm, det tycks aldrig ta slut, skratt.

Julia har tagit hål i öronen igen... Hoppas på att det ska gå bättre denna gången, så att hon inte ska reagera på nickel igen, få annars köpa titan örhängen till henne. Håller alla tummar jag kan för henne, hon är sååå glad över sina nya örhängen, hon känner sig som en riktig liten flicka, skratt. Lina var med när vi tog hålen, fick låna henne några timmar:), saknar henne så...:( Men det var trevligt att träffa henne en stund i alla fall och ta en liten fika. Hopps att vi snart kan träffas igen...

Det är mycket annat som har hänt men inget som jag känner är lämpligt att skriva i min blogg... En massa tråkigheter runt dom som ligger mig närmast... Jag hoppas bara att allt kommer att lösa sig i längden, det är inget som någonsin kommer att gå över men förhoppningsvis lär dom sig att leva med det... Det går inte en dag utan att ni finns i mina tankar och man går igenom det som har kommit fram... Hade jag kunnat göra allt ogjort så hade jag gjort med handvändning, önskar sååå att det fanns mer jag hade kunnat göra!!!! Men ni vet att jag finns här, alltid, dygnet runt. Och ni vet att jag älskar er med hela mitt hjärta!!!

I förrgår så möblerade jag om i Julias rum... hm, det blev faktiskt bra och mysigare på något sett. Det viktigaste är dock att hon är nöjd med det och tycker att det känns bra:) och det gör hon. I går tog jag rycket i storarummet, det var behövligt, tro mig... Alla delar till vår nya tv-bänk och vitrinskåp har inte kommit än men hoppas på att vi kan få dit dom i slutet av november:) Så att jag kan få allt på sin plats!!! Men det set i allafall bättre ut nu än vad det gjorde innan, skratt.

Idag är det dags för datarummet... ska sortera ut en massa papper och skit och få ordning på allt som vi ska ha kvar. Hoppas jag hinner med det jag ska idag, för i kväll går jag på natten igen...
 

I går var mamma, jag och Julia på minneslunden och la blommor till pappa, han skulle ha fyllt 66år i går... Saknar honom sååå. Han gjorde många tabbar men han var ändå min stötte pelare när det väl gällde, han fanns alltid där när man behövde honom... Älskade pappa, du finns alltid i våra hjärtan och tankar.

Pappa/morfar älskad och saknad av hela familjen

GRATTIS PÅ 66-ÅRSDAGEN!!!

   Vi går mot mörkare tider... vintern närmar sig sakta men säkert, 9månader av detta året har redan gått fattar inte var tiden tar vägen?? Det är typ 3månade kvar tills det är jul, hallå kan någon snäll själ försöka bromsa upp tiden lite, man hinner ju för katten inte med!! 

Jag fyllde 35år!! för drygt en vecka sedan, det känns som om det vore igår man gick i högstadiet och livet bara lekte, suck. I år firar jag och Niclas 13år bröllopsdag, och vi har varit tillsammans i 18år!!! Jisses i skruven, kan inte fatta att det har gått så många år, allt känns som om det vore igår typ, hm.

Och det blir ju inte bättre när man tittar på alla ungdomar runt omkring som växer så det knakar om det, hm. Tänker på Lindas tös, Madde och Carinas barn, Mike, Lina och Peter!! Hallå, det var ju inte så länge sedan man kunde komma och bara få en spontan liten kram av er... Nu ska man vara glad om man får en kram, typ 1 eller 2 gånger om året... suck, saknar allt det mysiga man har haft med er alla:) Alla minnen man har ihop, roliga som sorgliga... Allt vi tillsammans har gått igen under alla dessa år som vi har känt varandra...

Satt häromdagen och tänkte på min väninna Linda... Hur vi träffades, skratt, hur slumpen många gånger kan avgöra ens öde, hm. Snacka om att man börjar bli sentemental, suck. Man får vissa dagar då man tänkter tillbaka på allt man egentligen har upplevt, sedan om det är för att man är sentemental eller annat, spelar ju egentligen ingen roll. Att sitta vissa dagar och bara tänka tillbaka, kan ge en massa goa skratt men även många funderingar på om man kanske kunde gjort vissa saker annorlunda?? Jag kan väl säga att jag ångrar inte mycket av det jag gjort i mitt liv och det finns inte mycket som jag skulle vilja ha ogjort men kanske kunde gjort på ett annat sätt...

Sedan att det finns vissa personer som jag många gånger saknar än idag efter alla år som gått, det är något som man får leva med... Jag har den senaste tiden tänkt ganska mycket på en gammal väninna till mig... Sandra!! Jisses, det är nog ca 16år sedan vi kom ifrån varandra:( Jag saknar henne något så enorm emellan åt. Man funderar på vad det har blivit av henne hur hon lever idag?? Om vi hade kunnat sköta saker och ting annorlunda och kanske varit vänner än idag?? Det är en tjej som nog alltid kommer att ha en liten speciell plats i mitt hjärta... Det är tack vare henne som jag träffade Niclas:) Tur att vissa är mer envisna än andra, skratt.

Den 9 november i år, är det 7år sedan min älskade far lämnade oss... Känns fortfarande som om han vissa dagar ska komma hem och säga att han är hemma igen. Jag har nog accepterat att min far är borta men det kommer alltid att finnas ett tomrum i mitt hjärta, en evig saknad efter min far:( den 29/10-09 skulle han ha fyllt 66år!!! Han hade så många år kvar att leva och så mycket kvar att ge... Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Min älskade far!!!

Vet inte om det är själva årstiden eller vad det är som har gjort att alla dessa tankar helt plötsligt har börjat dyka upp, eller om det är för att det faktiskt sakta men säkert närmar sig julen och man alltid har varit hela familjen samlad... Hela vår familj har totalt splitrats sedan far han lämnade oss. Det var precis som han var länken som höll ihop familjen!!

Min biologiska storasyster har totalt flippat ut... hur ont det än gör och hur mycket jag många gånger än saknar henne, så vill jag inte ha henne i mitt liv. Jag är glad att jag har två personer i mitt liv som betyder nästan allt för mig, Linda och Carina. Utan er vet jag inte vad jag hade gjort. Vet ärligt talat inte om jag hade suttit här idag om jag inte hade haft er... Älskar er med hela mitt hjärta!!!

Nej!!! Nu får det vara bra med snyftandet för idag:) ska titta lite på tv för sedan ska jag nanna kudden:)

Ha det gott tills nästa gång:) Kramiz

Julia har tagit foto nu i 1:an:)

Mammas stora flicka, växer upp alldeles för fort, snyft...

Jaha, då är ledighetn slut för denna gången och det innebär att man börjar jobba i kväll igen... Men jag har en hel del att se fram mot, som kommer att hända nästa vecka:)

Jag går av mitt nattpass på fredag och då kommer Tias hit igen... På lördag ska jag iväg med vår Engla och göra MH(Mentalbeskrivning) test. Ska bli jätte spännande och se hur det kommer att gå för henne. Det som känns skönt är att man kommer att ha Carola med vid sidan:) För utan henne hade jag nog varit ett närvrak, asg...

Jag har aldrig varit med på ett MH så det kommer att bli lika lärorikt för mig som för lilla Engla, skratt. Vi ska samlas 07.30 och vi beräknar att vi kommer att vara borta HELA dagen, så snacka om att Engla kommer att sova gott när hon kommer hem, hm. Det tar ca 50minuter per hund och vi är 9st, hihihi. Så det kommer att bli en lång men upplevelsefull dag:)

Sedan på söndagen ska vi iväg med både Engla och Max:) då ska vi på prova på spårning, det blir också en heldag. Det är jag och Kevin som ska iväg då, får se om det blir att vi kanske åker allihopa, det kan ju bli en riktigt trevlig familje dag, skratt. Ska bli intressant och se hur Engla och Max kommer att fungera på spårningen, går allt som vi hoppas på, så kommer vi nog att börja spåra med någon av dom... Just nu så känns det som om dom bägge skulle behöva komma igång med både det ena och det andra, skratt, dom är just nu ganska rastlösa, hm.

Annars tror jag att det kommer att bli en ganska lugn och fridfull helg, asg...

Nej, nu ska jag in och ta mitt dagliga oljebad innan det bär iväg till jobbet:) men tills nästa gång så ta hand om och var rädda om varandra...

Bamsekramar till er alla

Idag har Julia och hennes kompis Kristina varit på ridskolan och fått prova på att ridag:) vilket dom tyckte var jätte kul... Det slutade med att innan vi gick där ifrån så var bägge uppsatta på kölistan till junior ridning på ponny:). Hm, detta innebär att man får förhoppningsvis en hästtokig till i familjen, skratt.

Tias var med men den killen tyckte det lucktade päcka inne i stallet, hm. Där stod en annan och svävade på moln och tyckte det lucktade sååå gott, skratt. Det är avkopplande bara att få gå där inne bland dessa helt underbara djur. Ännu mer avkopplande är det att få rida, hm suck... Vem vet, det kanske kommer en dag det också*L*.

Annars har det varit en lugn och fin dag idag, Niclas är faktiskt redan uppe på benen, hm... Snacka om att han har ett jävla bra emunförsvar, scuk. Ett dygn och sedan uppe på benen, hm tänk om en annan hade varit det när man får influensa, suck. Hoppas bara att inte vi andra åker på det, håller alla tummar jag kan hålla, vill inte bli mer dålig nu räcker med det jag har med min psoriasis...:(

Nej, nu ska jag ta och börja med maten... tänkte att vi skulle äta lite tidigare idag, ska köra hem Tias sedan och då ska Fadde och hennes hund Donna följa med:)

Ha det gott tills nästa gång...

Kramiz till er alla

Ja, man kan ju lugnt säga att det var ett tag sedan man var här inne och skrev sedan sist, hm... Men en annan jobbar och tar hand om familjen så det är inte alltid tiden räcker till.

Vad har hänt på denna fronten då... jo, min f.d svåger och hans son som är inneboende hos min kära mor... har nu äntligen fått tag i en egen lgh!!! Är så glad för min mammas skull, då det inte har varit det lättaste att ha dom boende där... Detta då min f.d svåger har alkohol problem och super som en idiot och sonen kan inte annat bli som han är när den ena föäldern super och den andra väljer att flytta till Danmark och i stortsett skiter i sin son. Men from den 1/10 är det inte min kära mors huvudvärk längre!!! Hon har mått tillrekligt dåligt över allt under denna tiden som dom varit boende hos dom...

Det har försvunnit pengar och cigg från mamma och det har varit när Elinor inte har varit hemma... men skulle man säga något till pågens mamma så kommer hon bara att svara, sånt skulle min son aldrig göra!!! Det är kanske som så att du skulle ta reda på lite grann var din son har varit när saker har försvunnit hemma hos dig, innan du beskyller alla andra!!! För han är inte så oskyldig som du tror, hm.

Just ligger min kära make nerbäddad i sin säng och mår allmänt kasst... han har varit hemma från jobbet hela veckan pga av förkylning... hm, tänk om det hade kunnat stanna där, suck. Nej, idag vid middes tid, så rusade han in på toaletten och sedan var det dags att åka på nästa form av influensa, suck. Hela alltet på en och samma gång... så nu kan man bara gå här och vänta för att se vem nästa är som blir sjuk... vill inte detta, buhu.

Annars händer här inte så mycket faktisk... det närmar sig sakta men säker min och Niclas lilla semester, vi ser sååå fram mot det, att få komma ifrån och koppla av lite och får rå om varandra.

Nej nu får det vara bra för idag... Ha det gott tills nästa gång och va rädda om varandra:)

Kramiz till er alla

Jaha... det var ett litet tag sedan jag var inne och skrev i min blogg, hm. Men så blir det ju när man har  börjat jobba igen=). Det har inte hänt så där värst mycket sedan jag bloggade sist...

Det som har hänt är att vi i går fick tillökning i vår familj, skratt... Vi har sedan ett tidigare två dvärgpinscher tjejer, Joy & Engla=) men igår så kom det en liten tuff kille till, Max... En kille på 14månade gammal och som tycks TRO ATT HAN ÄR STOR SOM EN DOBBERMAN, hm... Då har han ju dock kommit till fel familj, skratt.

Det fick han nog ganska klart för sig i går efter att vi haft lite dispyter på hur man beter sig när man är ute och vilka regler vi har här hemma. Det possitiva är att han snabbt snappar upp det man säger och gör klart för honom. Så när han väl har fattat det hela så kommer det att bli bra=)

Han ska få följa med mig och Kevin på prova på spårkurs nästa månad, tänkte vi skulle kolla lite vad han går för... Det är ju alltid intressant att se=)

Annars är det inte mycket som har hänt, mer än att mina händer är katastrofala pga min psoriasis=( Är sååå ledsen för det... det gör vissa dagar så förbannat ont att jag knappt kan hålla i en penna och skriva. Min psoriasis har satt sig i nästan 50% av handflatan... och med tanke på att jag är beroende av mina händer i mitt arbete, så börjar det ta mot lite, kanske dags att sjukskriva sig ändå??

Det är bara det, att jag hade hoppats på att kunna hålla ut till september ut... Då vi håller på att spara ihop till vår semester resa i november. Får väl se hur jag ska göra. Ska vara hos min hudläkare den 2/9, så får vi se vad hon säger...

Nej, nu ska jag in och oljebada och smörja mig, sedan kommer Fadde hit, hon ska ringa på annons på hund valp.

Men tills nästa gång, sköt om er och va rädda om varandra...

Och du siss, tack för allt och för att du finns när jag behöver min stora syster=). Mina tankar går till dig och familjen i denna sorgens period. Men jag vill samtidigt att du rätar på ryggen, för du gjorde det som var absolut det humanaste och du står för det. Och det vet du om att det inte är många som gör. Love you siss!!

Dom första bilderna på Max här hemma=)