Direktlänk till inlägg 26 februari 2009

Frustrationen i mitt jobb

Av Åsa Norberg - 26 februari 2009 19:59

Som många kanske har läst så jobbar jag natt inom äldreomsorgen och visst, jag bara älskar mitt jobb. Men lika mycket som jag älskar det så blir jag många gånger frustrerad... Framför allt efter det som vi fick gå igenom med en av våra tanter denna helgen.

Tanten är 94år gammal och dement... Hon fick en tia attack för ca 3 veckor sedan och har efter det sakta men säker börjat stänga ner. Hon har varit sängliggande helt sedan 2 veckor tillbaka och man satte in paliativ vård på henne. Men för mig innebär paliativ vård att man sätter ut alla mediciner och inget livsuppehållande medel och att man ska se till så att patienten har det bra, ingen smärta eller oro/ångest...

När man nu har satt paliativ vård, varför fortsätter man och ger dessa starka mediciner som hon hade?? Och det var inte lite mediciner kan jag säga. Jag fråga satte sjuksköterskan och fick till svar av henne: Så länge hon gapar och tar medicinen krossad och med kräm så måste vi ge henne dom!!!??? Damen började för drygt en vecka sedan och klaga över att hon hade ont i magen, ångesten lyste långa vägar i hennes ögon... Då svarade ssk att ge henne vidbehovsmedicin... Ok, jag ger henne heminverin, är det någon som vet vad det smakar... Tro mig, det smakar skit, piss och vadimecum*S*... Tanten spottar ut det, vilket jag förstår.

Tillslut valde tanten att sluta dricka och ville inte ha något över huvudtaget, hon sög ihop läpparna och det är något man måste respektera... Vi tog upp detta med vår ssk och hon svarade: Jag ber läkaren sätta in supp stesilod vidbehov, åter igen blev jag arg, för det är inte många det hjälper på när dom har den dödsångsten som denna tanten har... I alla fall, hon fick supp stesolid 5mg*3!!! Och supp panodil 1gr*4, vad jag tänkte vill ni nog inte veta, suck.

I alla fall så blev det helg och jag hoppas att jag slipper och uppleva en sånhär helg till, men jag vet att det kommer fler gånger. Men jag kommer att kämpa för att det inte ska upprepa sig när jag är inne och jobbar i allafall...

Tanten var ganska lugn under dagtid men när klockan närmade sig 17-18 tiden så började hon bli orolig... kvällspersonalen gav henne supp panodil eller supp stesolid, detta gav effekt max i två timmar... Under natten trodde jag att tanten skulle krypa ur skinnet, det gjorde så ont i mig att se henne lida på detta sättet. Men vi kontaktade ssk natten och som vanligt var det ingen som gjorde sig besväret att komma ut och titta på henne för att kunna göra en rättvis bedömning, jag anser att man kan inte göra en rättvis bedömning via telefon, men det är min mening...

Hela helgen hade vi det så med tanten och vak... det fick vi inte heller ringa in!!! Blir bara såååå förbannad. Men i alla fall, natten mellan tisdag och onsdag var det en av våra andra ssk jour inne och tacka gud för det:) Han hade i allafall vätt till att komma ut och titta på henne och göra en bedömning. Han konstaterade snabbt att den vidbehovs medicinen hon hade inte var tillräcklig och vak fick vi på henne, visserligen bara ons, tor och fre till en början och sedan görs en ny utverdering... Det är i allafall en början:)

När vår ordinarie ssk kom på tisdag morgon så sa jag till henne att nu får du se till så att tanten får något annat, för det är inte meningen att hon ska ligga i sängen och säga: Snälla lämna mig inte, jag har ont, jag har ont och en massa annat, hon ska inte behöva känna denna ångest... Dag ssk lovade att hon skulle prata med läkaren och se vad hon kunde ordna.

Jag ringde till mina kolegor på det andra nattpasset i går kväll för att kolla av hur det hade gått... Och äntligen har tanten blivit insatt på morfin!!! Att det ska behöva ta sådan förbannat lång tid innan det händer något, att hon ska behöva ligga nästan en hel med denna ångesten och smärtorna det är för mig obegripligt... det är inte humant, var någon stanns är då kvaliten i vården som vi ska ge. För mig spelar det ingen roll om det är unga eller gamla, dom ska alla vara rätt till samma vårdkvalite, eller??

Nej, nu får det vara bra för idag... Man är lite slö idag, brukar man vara när man precis har gått av...


Ha det gott tills nästa gång...

Kram till er alla

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Åsa Norberg - 13 februari 2011 19:04

Jag har inte varit inne på min blogg på evigheter... hm, man kan ju undra varför, har helt enkelt glömt bort den, skrattar gott. Vi är snart inne i mitten av februari och det har gått 1½månade på 2011, suck, tiden bara springer i från oss. Mycket har...

Av Åsa Norberg - 4 april 2010 19:44

Då har snart helgen passerat... Haft lite kvalitets tid med Niclas, då han varit hemma 2 dagar extra faktiskt varit ganska trevligt, annars har vi ju bara helger lediga tillsammans:) Det har varit en ganska lugn helg, Jessica och Kim tillsammans...

Av Åsa Norberg - 2 april 2010 12:37

Fick sovmorgon idag, då Niclas gick upp och fixade och donade med både det ena och det andra:) Han kan när han lägger den sidan till, skratt. Det har för övrigt varit lugnt, förutom Julias små hormon spratt, hm. Bara att tänka positivt, det går ju fa...

Av Åsa Norberg - 1 april 2010 08:55

Halva påsken har gått och jag får säga att det har varit ett helt underbart och lugnt påsklov:) Peter och Tias har varit här sedan i tisdags och det har varit lugnt och harmoniskt... En liten händelse mellan Julia och Tias i går men det löste vi till...

Av Åsa Norberg - 30 mars 2010 13:02

Jaha... klockan är snart 13.05, vilket innebär att halvar dagen snart har gått, hm. Tiden bara springer iväg, känns inte som om jag ska hinna med allt som jag hade planerat idag men vad då, det finns en dag i morgon också:) då får vi ta rästen då.Tvä...

Ovido - Quiz & Flashcards